Externfinansiering

Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.

Tillämpning

Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning.

1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget.

2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet.

Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.

Att ta betalt för forskning

De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.

Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4. I regleringsbrevets bilaga 4 föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Så som myndighet finns därutöver vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan

•   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.
•   Uppdragsforskning

• Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga

•   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet.

Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift:

• Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.

• Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service

Se, vidare Högskolelagen 1 kap 6 §

Forskning mot avgift

Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning. Om full kostnadstäckning inte uppnås, det vill säga om forskningsuppdraget är underfinansierat, är det inte tillåten verksamhet enligt regleringsbrevet. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention.

Forskning med annan finansiering

Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.

Annan tjänsteförsäljning

Liksom andra statliga myndigheter kan lärosäten sälja tjänster inom ramen för de villkor som anges i avgiftsförordningen 4 §. I gränslandet till uppdragsforskning finns kategorin ”rådgivning och annan liknande service” (punkt 4). Viktigt vid sådan tjänsteförsäljning är att, även om utförandet av rådgivningen/servicen kan medföra viss akademisk nytta, detta inte är forskning.

Motsvarighet på engelska

External finance