|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Trippelhelix
Trippelhelix är ett begrepp etablerat av sociologen Henry Etzkowitz. Det används i Sverige som beteckning för en samarbetsform där de tre aktörerna näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt. Begreppet är hämtat från biovetenskapen och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse.
Tillämpningar
Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och preskriptivt - d.v.s. både som en analysmodell och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.[1] Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.[2] Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till kvadrupelhelixformationer som omfattar ytterligare aktörer (ideell sektor, expertgrupper av olika slag) eller dimensioner (mottagarperspektivet).
Ett exempel på trippelhelixsamarbete är den värmländska Akademin för smart specialisering.
Engelsk översättning
Triple helix
Referenser
- ↑ "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010.
- ↑ Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31
Övriga källor
Etzkowitz, H. Trippelhelix - den nya innovationsmodellen: högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan, övers. Birgitta Johansson. Stockholm: SNS förlag, 2005.
Nordfors, L., Lindell, H., Ericson, B. Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix? Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Rapport 5:2007.