Forskningskommunikation

Forskningskommunikation innebär att sprida och/eller samtala kring forskningsresultat med personer eller grupper utanför den egna forskningsmiljön eller forskningsinriktningen. Det innebär också att skapa och använda plattformar där forskningen finns tillgänglig.

Tillämpningar

I myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1989:29, Forskningens framtid. "Forskningskommunikation" användes/lanserades/ här i kontrast till "forskningsinformation" för att markera ömsesidighet.

Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själva står för, exempelvis konferenser, forskarfrukostar och digitala forum. Forskningskommunikation kan även ske på arenor som andra aktörer står bakom, såsom Vetenskapsradion, Bokmässan, Nobel, TED Talks...

·      Ömsesidig nytta (tidskriften Venue, NaTDid)[1]

·      Sprida forskningsresultat och forskningsprocesser

·      Bidra till att forskningsresultat kommer till nytta

·      Nyttiggörande     

Populärvetenskap

Engelsk översättning

Under utredning...