|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapstillgång
Kunskapstillgångar är benämning på det kunnande som finns i organisationer och lärosäten. Det är den kunskap, utöver faktiska forskningsresultat, som skapas i verksamheten och forskningsprocessen som kan anses vara värdeskapande för andra parter och därmed ses som en tillgång. Kategorier av kunskapstillgångar kan bland annat vara bland annat databaser, teoretiska modeller, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder.
Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" istället för kunskapstillgångar.
Tillämpning
Kunskapstillgångar omfattar kunskap och utfall utöver de forskningsresultat som kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade och tydliga i form av forskningsresultat, patent, modeller, produkter eller tjänster. Kunskapstillgångar kan också vara ostrukturerade och ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.
I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt. Det blir en lins genom vilken universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap. Lite förenklat kan man säga att det innebär att sätta ord kunskapen som inte nödvändigtvis klassas som forskningsresultat.
Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt [1]
Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska Background Intellectual Property, Background IP ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande.
Engelsk översättning
Knowledge assets