Akademiska värden

Akademiska värden avser för universitet och högskolor centralt bärande, styrande och normerande principer. Till dessa räknas vanligtvis akademisk frihet, akademisk integritet, akademisk kvalitet, akademiskt ansvar och akademisk kollegialitet.

Tillämpning

Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar.

Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:

Akademisk frihet: Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat. Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning.

Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund.

Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap.

Akademisk integritet: Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen.

Akademisk kvalitet: Hög akademisk kvalitet är ett ideal och överordnat mål för universitet och högskolor och innebär en ständig strävan efter att producera och förmedla kunskap av högsta möjliga kvalitet.

Akademiskt ansvar: Med den akademiska friheten följer också ett akademiskt ansvar som dels inbegriper en plikt att värna om de akademiska värdena, samt ett ansvar att inte missbruka den akademiska friheten.

Akademisk kollegialitet: Den akademiska kollegialiteten är en arbetsmetod och sätt för universitetsanställda forskare och lärare förhålla sig till sina kollegor och den forskning och undervisning som bedrivs. I korthet innebär akademisk kollegialitet att beslut fattas i största möjliga mån i konsensus efter att rationella samtal har förts mellan kollegor där handlingsalternativen har analyserats och argumenten prövats utan hänsyn till person. Målet är ytterst bygga framgångsrika miljöer för utbildning och forskning.

Den akademiska kollegialiteten inbegriper vidare den kvalitetsprövande utvärdering som pågår inom akademin där kollegor genom s.k. peer review  granskar och bedömer ansökningar gällande forskningsmedel, anställningar, doktorsavhandlingar och forskningsartikelmanus.

Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena

I Sverige visar studier att forskare och universitetslärare ibland upplever att den akademiska friheten i praktiken begränsas av bristen på tid avsatt för forskning inom ramen för forskarens anställning samt av alltför omfattande andel administration och undervisning. För att kunna forska är därför forskaren beroende av statliga och privata finansiärer. Samtidigt är utlysta offentliga forskningsmedel är ofta riktade och ger prioritet åt vissa forskningsområden och teoretiska perspektiv varför den akademiska friheten riskerar att åsidosättas. Privata finansiärer, oftast företag, förmedlar också forskningsmedel. Det fria kunskapssökandet risker i dessa fall att åsidosättas då företagen i första hand kan befaras prioritera vinstintresse framför akademisk frihet.

Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa samverkanspartnern i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.  (Brunström et.al.  2017: 93 – hur har vi refererat till F&S  rapporten tidigare ?))