Entreprenörskap avser både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller samhällsnytta. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram en lösning eller en produkt.

Tillämpning

Entreprenörskap omfattar någon form av innovation och risktagande och kan beskrivas som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform. Ibland är entreprenörskap synonymt med ”att starta företag”.  Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion, hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering men begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse.

Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel:

”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”[1] 

Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt driv och möjlighet. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation och tillväxt. I betänkandet Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet definieras entreprenörskap på följande vis:

”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”[2]

I definitionen betonas ekonomin tydligt. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta nya potentiell användning på en (ny) marknad.  Den ekonomiska aspekten, som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori, ska förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet (bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd mm) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta[3].

Entreprenörskap har i dag bräddats och omfattar tydligare i dag ledarskap och nyttiggörande av universitetens forskning. Synen på entreprenörskap ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i lärosätenas profil ( källa?).  Flertalet lärosäten beskriver sig som entreprenöriella  universitet där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd och att det finns en integrerad entreprenöriell kultur[4][5]. Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi [6](bättre källa behövs?).

Entreprenörskap lyfts fram som an av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande i en rekommendation av Europaparlamentet och EU-rådet[7], och definieras som en förmåga att förvandla en ide till handling:

"Sense of initiative and entrepreneurship refers to an individual's ability to turn ideas into action. It includes creativity, innovation and risk-taking, as well as the ability to plan and manage projects in order to achieve objectives"[7]

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skola och utbildning

Med grund i regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet från 2009 ///källa finns tanken om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i läroplanen för grundskola och gymnasium, Lgr 11 och Gy11. I läroplanernas beskrivning av skolans uppdrag och värdegrund beskrivs vikten av att skapa ett förhållningssätt hos elever som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs som något som ska genomsyra utbildningen. Vidare finns rekommendationer från EU (Europeiska kommissionen) om att entreprenöriellt lärande och entreprenörsutbildning bör utgöra en central del i högre utbildning [8][9]. Exakt vad entreprenörskap är och hur det undervisas på grundskola och gymnasium är inte helt tydligt. Diskussionen om entreprenörskap i skola och utbildningar rymmer olika invändningar mot nyttan av, och incitamenten för, entreprenörskap i skolan[10][11].

Exempel på entreprenörssatsningar på svenska lärosäten

Entreprenörskap på Linnéuniversitet

Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet

Källförteckning

  1. Eisenmann, T. R. (2013) Entrepreneurship: A Working Definitionhttps://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship
  2. SoU (2016:72) Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672
  3. Fredriksson (2007) Svensk ekonomi sparar liv och pengar https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar
  4. Chalmers tekniska högskola (2018) Entreprenörskap på Chalmers https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx 
  5. Linnéuniversitetet (2016) Det entreprenöriella universitetet https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/
  6. Lunds universitet (2018) Business Administration: Entrepreneurship https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKH91
  7. 7,0 7,1 Europeiska unionen ((2006/962/EC)). [https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN Recommendation of the European Parliament and of the council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning]. Europeiska unionen. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN. 
  8. ”Final Report of the Expert Group "Education for Entrepreneurship"”. Europeiska kommissionen. 2004. https://ec.europa.eu/commission/index_en/downloads/entrepreneurship_education_final_en_3592.pdf. Läst 14 september 2018. 
  9. ”Entrepreneurship education”. Europeiska kommissionen. 2018. https://ec.europa.eu/growth/smes/promoting-entrepreneurship/support/education_en. Läst 14 september 2018. 
  10. Jonsson, Petter (2011). Entré för det entreprenöriella lärandet - En idé- och ideologianalys på införandet av entreprenöriellt lärande som begrepp i skolan.. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 
  11. Leffler, Eva (2006). Företagsamma elever - Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 8, Umeå universitet