Folkbildning
Med folkbildning menas, en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp [1]. Det handlar om kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola.
Tillämpningar
Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004[2] där folkbildning kopplas ihop med forskningskommunikation. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.”
Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns civilsamhälle.
Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Utbildningen till folkhögskolelärare är förlagd till Linköpings universitet och deras I Sverige finns folkhögskollärarutbildning endast vid Linköpings universitet.
Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”[3] Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.
I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och populärvetenskap kan ibland vara svår att dra.
/
Engelsk motsvarighet
xx
Referenser
- ↑ Svensk ordbok (SO). Svenska Akademien. 2009
- ↑ ”Högskolan samverkar”. Högskoleverket. http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf. Läst 21 september 2018.
- ↑ Laginder, Ann-Marie (2015). Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015. Linköpings universitet. sid. 5