Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet.[1]

Tillämpningar

På webbplatsen för Statens offentliga utredningar finns följande information: ”Den 25 februari [2016] överlämnade den särskilde utredaren Dan Ericsson betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle till kultur- och demokratiministern. Utredningen föreslår flera åtgärder för att stärka civilsamhället, bland annat genom ökad kunskap hos det offentliga, tydligare myndighetsstyrning och krav på konsekvensanalyser avseende civilsamhället. De lämnar också förslag för att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling och idéburna offentliga partnerskap samt om förbättrat administrativt stöd till organisationerna.”[2]

Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.[3] Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

Erik Almå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”[4]

På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument[5]:

- Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett civilsamhälle och förstärka rättsstatsprincipen.

- Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och civilsamhälle.

- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt civilsamhälle och företagens samhällsansvar.

Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.[6]

Referenser

Engelsk motsvarighet

Civil society