Livslångt lärande kan både betyda en enskild individs möjlighet (och skyldighet) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en utbildnings- och arbetsmarknadspolitisk syn på dagens arbetsmarknad som innebär att arbetstagare måste vara beredda på ständig fortbildning och byte av yrke flera gånger under livstiden.

Tillämpningar

Begreppet livslångt lärande fick genomslag i internationell utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk debatt under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning där varje individs kapacitet att lära under hela livstiden (begreppets livslånga dimension) och i alla de miljöer hon vistas i (begreppets livsvida dimension) betonats".[1]

Förutom formell högre utbildning, kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.[2]

"Livslångt lärande" är ett begrepp som påverkar både arbetsmarknads- och utbildningspolitik. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande"[3] Denna rekommendation uppdaterades i januari 2018 genom att ett nytt utbildningsinitiativ lanserades av Europeiska kommissionen, och detta initiativ "riktar in sig på tre områden – nyckelkompetenser för ett livslångt lärande, digital utbildning samt den europeiska dimensionen i utbildningen – där EU erbjuder stöd, rekommendationer och rådgivning. Satsningens övergripande mål är att skapa ett starkare och mer demokratiskt EU och minska den sociala och ekonomiska ojämlikheten inom unionen."[4] Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".[5]

Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av samverkan.[6][7] Här verkar man ha en öppen tolkning av vad det livslånga lärandet innefattar. Men, i den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld."[8]

Genom att det livslånga lärandet trots allt innefattar både individens bildning och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet "livslångt lärande" inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.[9] Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."[10]

Engelsk översättning

Lifelong learning

Referenser

  1. s. 15. Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R
  2. ”Det livslånga lärandet”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf. Läst 23 september 2018. 
  3. ”EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande”. Europeiska unionens officiella tidning. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN. Läst 23 september 2018. 
  4. ”Politikområde - utbildning”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv. Läst 23 september 2018. 
  5. ”Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv. Läst 23 september 2018. 
  6. ”Samverkan för livslångt lärande”. Vinnova. https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/. Läst 23 september 2018. 
  7. ”Livslångt lärande”. Uppsala universitet. https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/. Läst 24 september 2018. 
  8. ”https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html”. Riksrevisionen. https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html. Läst 23 september 2018. 
  9. [https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf ”Vad är det för mening med livslångt lärande, om livslångt lärande inte har någon mening?”]. Folkbildningsnätet. https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf. Läst 23 september 2018. 
  10. Ellström, Per-Erik (1996). Livslångt lärande. Studentlitteratur. sid. 1-2