Entreprenörskap

Entreprenörskap avser både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller samhällsnytta. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram lösningar eller produkter.

Tillämpning

Ibland är användningen av begreppet entreprenörskap synonymt med ”att starta företag” men entreprenörskap innebär en mer omfattande process. Entreprenörskap är att ta fram eller identifiera en innovation och vara införstådd och kan beskrivas som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform, och vara införstådd att och hur det inbegriper ett risktagande. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion, hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering men begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse.

Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel:

”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled” 

Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt möjlighet och förmåga. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation och tillväxt. Entreprenörskap definieras på följande vis i regeringens betänkande från 2015, Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet, :

”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”

I definitionen betonas ekonomi tydligt. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta ny potentiell användning på en (ny) marknad.  Den ekonomiska aspekten, som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori, ska dock förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet (till exempel bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd m.m.) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta då de bidrar till säkerhet och livskvalitet.

Synen på entreprenörskap ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i många lärosätens profil och därmed ges en given plats för entreprenörskap. Flertalet lärosäten beskriver sig som "entreprenöriella universitet" där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd: lärosäten beskrivs ha en integrerad entreprenöriell kultur. Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi (bättre källa behövs?).

Entreprenörskap och EU

Inom EU har utveckling av entreprenörskap varit ett av de tydligaste målen under senare år. I en rekommendation av Europaparlamentet och EU-rådet lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande , och definieras som en förmåga att förvandla en idé till handling:

"Sense of initiative and entrepreneurship refers to an individual's ability to turn ideas into action. It includes creativity, innovation and risk-taking, as well as the ability to plan and manage projects in order to achieve objectives"

EU-kommissionen betonar också tydligt entreprenörskap som en avgörande faktor i den moderna kunskapsbaserade ekonomin. Entreprenörskap förordas vara en del i och ett förhållningssätt i all utbildning. Ett ramverk för "entreprenöriell kompetens" har tagits fram av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum. Syftet är att skapa konsensus om vad entreprenörskap som kompetens är och att skapa en gemensam bas för entreprenörsarbete för individer, organisationer, lärosäten och andra domäner.

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skola och utbildning

Med grund i regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet från 2009 finns tanken om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i läroplanerna för grundskola och gymnasium, Lgr 11 och Gy11. I läroplanernas beskrivning av skolans uppdrag och värdegrund beskrivs vikten av att skapa ett förhållningssätt hos elever som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs som något som ska genomsyra utbildningen. Vidare finns rekommendationer från EU (Europeiska kommissionen) om att entreprenöriellt lärande och entreprenörsutbildning bör utgöra en central del i högre utbildning . Exakt vad entreprenörskap är och hur det undervisas på grundskola och gymnasium är inte helt tydligt. Diskussionen om entreprenörskap i skola och utbildningar rymmer också olika invändningar mot nyttan av, och incitamenten för, entreprenörskap i skolan.

Exempel på entreprenörssatsningar på svenska lärosäten

Entreprenörskap på Linnéuniversitet

Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet

Entreprenörskap på Chalmers tekniska högskola

Stockholm School of Entrepreneurship: ett samarbete mellan fem lärosäten som erbjuder studenter från medlemsuniversiteten utbildning och utveckling inom tillämpad entreprenörskap (Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet).