Samhällsrelevant forskning

Samhällsrelevant forskning avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.

Tillämpning

Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta. 

Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen. 

De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.

Uppgift 1: Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.

Exempel:

• Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.

• En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.

Uppgift 2: Forskning har en banbrytande uppgift

Exempel:

• Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.
• En förbättrad empirisk metod föreslås.

Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor

Exempel:

• Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel
• Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre

Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling

Exempel:

• Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar
• En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik.

Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.