Samverkansmönster
Samverkansmönster är ett begrepp med olika tillämpningar. I vissa fall används det med hänvisning till högskolans fyra grundläggande kategorier eller former för samverkan (vid tekniköverföring, i forskning och utbildning samt i övrig utåtriktad verksamhet). I andra sammanhang syftar det på på vetenskapsområdenas (medicin, teknik och naturvetenskap respektive humsam) delvis olikartade sätt att samverka.
Tillämpning
I Vinnovarapporten Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (2014) sammanfattades universitets och högskolors samverkan i fyra kategorier:
- Samverkan vid tekniköverföring
- Forskningssamverkan
- Utbildningssamverkan
- Övrig utåtriktad samverkan
Dessa samverkansmönster kopplades i rapporten till ett antal typeffekter och rapporten blev vägledande för hur man organiserar, talar om och värderar samverkan. I boken Samverkansformer (2016) talar Eugenia Vico Perez, som också var med om att ta fram Vinnovarapporten, om de tidigare "samverkansmönstren" i termer av samverkansformer. Begreppet samverkansmönster används nu för att tala om den skilda karaktären på samverkan inom de olika vetenskapsområdena.
Engelsk benämning
Patterns of collaboration /?/