Samhällsnytta

Samhällsnytta är ett värde som tillskrivs sådant som är till gagn för den mänskliga gemenskapen och bidrar till förbättringar av samhället i stort.

Tillämpningar

Högskolans uppgift förutsätts vara att bidra med samhällsnytta i bred mening. Synen på vilken typ av forskning och utbildning som är mest samhällsnyttig varierar mellan olika politiska läger och begreppet är därför vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning.

Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Hur dessa mål förhåller sig till varandra, hur de ska uppnås och prioriteras har man emellertid olika uppfattning om, både inom och utanför högskolesektorn och inte minst mellan olika studentgrupper.

Sedan uppdraget att samverka med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av samhällsrelevans. Medan nytta i allmänhet uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses generellt vara ett sätt att inkludera fler perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, vilket ökar relevansen hos utbildning och forskning och gör samhällsnyttan större.

Historik

Samhällsnytta har alltid anförts som skäl för att utveckla den högre utbildningen och inrätta nya professurer och huvudområden i Sverige. Studier i latin och retorik ansågs under 1600-talet främja diplomati och internationella kontakter medan 1700-talets merkantilistiska näringspolitik ledde till professurer i bland annat hushållslära och praktisk ekonomi. Efter andra världskriget tilltog kraven på samhällsnytta i högskolans verksamhet och 1977 års högskolereform ledde i linje med detta till en ökad arbetsmarknadsanpassning av utbildningarna. År 1993 skrevs krav på samhällsnytta in i högskolelagen och i och med 1997 års lagändringar blev kraven på samhällsrelevans ännu mer tvingande.

Frihet och nytta

Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet. I 2016 års forskningsproposition, Kunskap i samverkan, betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende. Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och utmaningsdriven forskning. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö. Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.

Engelsk översättning

Social benefit; public welfare