|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Följeforskning
Följeforskning innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också som ett exempel exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.
Tillämpning
Följeforskning är ett begrepp som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation” som ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.[1]
Termen följeforskning används ofta synonymt med "lärande utvärdering", det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.
Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”löpande utvärdering”.[2][3][4] Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.[5][6]
Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.[7]
Motsvarighet i engelskan
On-going evaluation.
Referenser
- ↑ Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust
- ↑ Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 3, hösten 2010
- ↑ Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009
- ↑ tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"
- ↑ Sävenstrand , A et al (2013) Erfarenheter av lärande utvärdering
- ↑ Svensson, L et al (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning
- ↑ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)