Folkbildning

Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och civilsamhället på både nationell och lokal nivå.

Tillämpningar

Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004 där folkbildning kopplas ihop med forskningskommunikation. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.”

Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga.

Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.

Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.” Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.

Begreppets utveckling

Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns civilsamhälle

Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."

I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning.

Engelsk motsvarighet

I forskningssammanhang används 1) "popular education", 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education.