Civilsamhälle

Begreppet civilsamhälle avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

Tillämpningar

Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors vikt som en motvikt elelr i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering och socialisering i samklang med staten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell där forlkrörelsen med stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen. Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service). Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar dock beroende på land och tid och kan ytterst spåras till olka synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet.

Begreppets utveckling

Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”. Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.” Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

Engelsk motsvarighet

Civil society