Kunskapsutveckling

Med kunskapsutveckling avses den process som, bland annat genom samverkan och dialog, för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.

Tillämpningar

Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.

De europeiska universitetens gemensamma stadga, Magna Charta Univeritatum, betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter. Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade innovationssystem där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för ansvarsfull forskning som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.

I 2019 års Styr och resursutredning slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.

Engelsk motsvarighet

knowledge development; development of knowledge