Relevans

Ordet relevans används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt. Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av kvalitet (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en värdering av vad som är lärosätenas grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiljer sig åt både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.

Tillämpningar

Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:

1) Personlig utveckling (personal development)

2) Anställningsbarhet/utbildningens användbarhet (sustainable employment)

3) Aktivt medborgarskap (active citizenship)

I de flesta europeiska länder är anställningsbarhet det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade dimensioneringsprocessen.

Se vidare under Samhällsrelevant forskning.

Politisk styrning

De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:

• Reglering
• Finansiering
• Organisation
• Information

De flesta åtgärder är kopplade till anställningsbarhet; i vissa länder förekommer över huvud taget inga åtgärder för att främja utbildning för aktivt medborgarskap.

Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och två av kriterierna (personlig utveckling och aktivt medborgarskap) är svåra att hitta indikatorer för och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som ändå har gjorts visar att:

a) Arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut.

b) Riktad finansiering kan motivera kvinnliga studenter att välja naturvetenskapliga utbildningar.

c) Att erbjuda arbetslösa möjlighet till universitetsstudier på deltid har en positiv effekt på deras anställningsbarhet.

d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.