Behovsdriven forskning
Behovsdriven forskning innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från behoven hos en identifierad grupp i samhället eller för samhället i stort.
Tillämpning
Inom offentlig sektor och i synnerhet digitala tjänster kopplade till myndigheter har i många fall arbetet utifrån begreppet behovsdriven utveckling, som fokuserat på att skapa effektiv och användarvänlig service för medborgarna. Den tidiga it-utvecklingen inom offentlig verksamhet hade inslag av deltagande design och användardriven utveckling, med utgångspunkt i en skandinavisk skola inom tillämpad forskning. Den skolan har i grunden samma utgångspunkt som behovsdriven utveckling, det vill säga att utgå från användarnas behov. Forskningen var särskilt stark under 1980- och 1990-talet och påverkade bland annat hur man mäter användbarheten hos it-tjänster.[1][2]
Inom forskning kring entreprenörskap finns ofta en uppdelning mellan entreprenöriella processer som drivs av möjligheter respektive behov, med viss bäring på debatten om behovsdriven forskning.[3] Behovsdriven forskning kan därmed ses som forskning som svar mot behovsmotiverade entreprenöriella utmaningar.[4]
Se även utmaningsdriven forskning.
Motsvarighet i engelskan
Necessity driven research.
Referenser
- ↑ Lindblad-Gidlund, K och Nilsson, O, (2006) ”Everyday communication home and school (echoes) – A practical example of a public systems development from a citizen’s perspective”
- ↑ Ekonomistyrningsverket, Från behovsdriven utveckling till nyttorealisering – en översikt
- ↑ Williams, C.C. (2008), “Beyond necessity-driven versus opportunity-driven entrepreneurship A study of informal entrepreneurs in England, Russia and Ukraine”, in International Journal of Entrepreneurship and Innovation 9(3):157-165, July 2008.
- ↑ ”Vetenskapsrådet”. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/. Läst 15 juni 2023.