emailconfirmed
1 479
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
(→Engelsk översättning: fotnoter) |
(red Tillämpningar) |
||
Rad 6: | Rad 6: | ||
I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken var alltså att akademin genom samverkan kan tillgodogöra sig den "tysta" kunskap som de mer praktiknära verksamheterna besitter. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[KTP-partnership|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken var alltså att akademin genom samverkan kan tillgodogöra sig den "tysta" kunskap som de mer praktiknära verksamheterna besitter. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[KTP-partnership|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | ||
I 2007 års ''Resursutredning'' | I 2007 års ''Resursutredning'' förstås begreppet som en mer enkelriktad process. Här framhålls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning och kunskapsöverföringen till skola, näringsliv och samhället i stort kopplas till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]].<ref>SOU 2007:81 ''Resurser för kvalitet''</ref> I direktivet till 2018 års ''Styr- och resursutredning'' framhålls i gengäld att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av dynamisk och ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>STRUT: Direktiv 2017:46 ''Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten''</ref> | ||
Inom EU-kommissionens Horisont 2020-program har man fokuserat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer - det vill säga andra än näringslivet - och där samhällets behov och utmaningar står i fokus. Föreningen ''[https://v-a.se/ Vetenskap och allmänhet]'' har till exempel ingått som partner i flera olika projekt, bland för att ta fram annat så kallade [https://www.rri-tools.eu/ RRI-verktyg]som handlar om att forskning och innovation ska bedrivas med samhällets behov och utmaningar i fokus.<ref>[https://v-a.se/vas-eu-projekt/ V & A, Våra EU-projekt]</ref> | |||
== Engelsk översättning == | == Engelsk översättning == |