emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
(modifierat skrivningar) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
I utbildningspolitiska sammanhang har begreppet flera olika tillämpningar men används framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med de mer praktiknära verksamheterna kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer Partnerships (KTP)|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | I utbildningspolitiska sammanhang har begreppet flera olika tillämpningar men används framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med de mer praktiknära verksamheterna kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer Partnerships (KTP)|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | ||
I 2007 års ''Resursutredning'' framhölls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]] där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle.<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 53.''</ref> I ''Styr- och resursutredning'' övergripande modellförslag från 2018 | I 2007 års ''Resursutredning'' framhölls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och begreppet kunskapsöverföring kopplades till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]] där uppdraget framför allt var att nå ut med forskningsresultat till omgivande samhälle.<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 53.''</ref> I ''Styr- och resursutredning'' övergripande modellförslag från 2018 betonas istället att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>''Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten'' U2017:05: ''[http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf Övergripande modellförslag]'' s. 13.</ref> | ||
Inom EU-kommissionens Horisont 2020-program har man satsat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer där samhällets behov och utmaningar står i fokus. Föreningen ''[https://v-a.se/ Vetenskap och allmänhet]'' har till exempel ingått som partner i flera olika projekt, bland för att ta fram annat så kallade [https://www.rri-tools.eu/ RRI-verktyg]som handlar om att forskning och innovation ska inriktas mot samhällets behov och utmaningar.<ref>[https://v-a.se/vas-eu-projekt/ V & A, Våra EU-projekt]</ref> | Inom EU-kommissionens Horisont 2020-program har man satsat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer där samhällets behov och utmaningar står i fokus. Föreningen ''[https://v-a.se/ Vetenskap och allmänhet]'' har till exempel ingått som partner i flera olika projekt, bland för att ta fram annat så kallade [https://www.rri-tools.eu/ RRI-verktyg]som handlar om att forskning och innovation ska inriktas mot samhällets behov och utmaningar.<ref>[https://v-a.se/vas-eu-projekt/ V & A, Våra EU-projekt]</ref> | ||