Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner

m (källa)
Rad 7: Rad 7:


== Tillämpningar ==
== Tillämpningar ==
På webbplatsen för Statens offentliga utredningar finns följande information: ”Den 25 februari [2016] överlämnade den särskilde utredaren Dan Ericsson betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle till kultur- och demokratiministern. Utredningen föreslår flera åtgärder för att stärka civilsamhället, bland annat genom ökad kunskap hos det offentliga, tydligare myndighetsstyrning och krav på konsekvensanalyser avseende civilsamhället. De lämnar också förslag för att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling och idéburna offentliga partnerskap samt om förbättrat administrativt stöd till organisationerna.”<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/?s=civilsamh%C3%A4lle&limiter=allt|titel=Utredningen för ett stärkt civilsamhälle överlämnar sitt betänkande|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Statens offentliga utredningar}}</ref>
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.  
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.  


Erik Almå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref>
Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref>


På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>:
På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>: