emailconfirmed
1 479
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
(→Tillämpningar: not) |
(→Tillämpningar: skrivit ut förkortning) |
||
Rad 6: | Rad 6: | ||
Ett nätverk kan inom högskolevärlden inkludera mer eller mindre strängt definierade aktörer och målsättningar och vara mer eller mindre formellt organiserat, från yrkes-, [[alumn]]- och forskarnätverk till mer organiserade forskningssamarbeten, centumbildningar, plattformar, [[Samverkansarena|arenor]], [[Kluster|klusterinitiativ]] och [[Helix|helixformationer]]. | Ett nätverk kan inom högskolevärlden inkludera mer eller mindre strängt definierade aktörer och målsättningar och vara mer eller mindre formellt organiserat, från yrkes-, [[alumn]]- och forskarnätverk till mer organiserade forskningssamarbeten, centumbildningar, plattformar, [[Samverkansarena|arenor]], [[Kluster|klusterinitiativ]] och [[Helix|helixformationer]]. | ||
Universitetens numera lagstadgade samverkansuppgift formulerades ursprungligen som ett uppdrag att ägna sig åt den [[tredje uppgiften]]. De ”nya högskolornas” uppdrag som regionala aktörer gjorde dem särskilt benägna att skapa lokala nätverk för att nyttiggöra forskning och öka de utexaminerade studenternas anställningsbarhet i ett regionalt sammanhang.<ref>Benner & Sörlin, ''[https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv]'', Vinnova analys VA2015:02</ref> Idag används vanligen mer specifika begrepp för att beskriva universitet och högskolors samverkan med externa parter, beroende på form, syfte och vilka aktörer som är inblandade. I Blekinge är | Universitetens numera lagstadgade samverkansuppgift formulerades ursprungligen som ett uppdrag att ägna sig åt den [[tredje uppgiften]]. De ”nya högskolornas” uppdrag som regionala aktörer gjorde dem särskilt benägna att skapa lokala nätverk för att nyttiggöra forskning och öka de utexaminerade studenternas anställningsbarhet i ett regionalt sammanhang.<ref>Benner & Sörlin, ''[https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv]'', Vinnova analys VA2015:02</ref> Idag används vanligen mer specifika begrepp för att beskriva universitet och högskolors samverkan med externa parter, beroende på form, syfte och vilka aktörer som är inblandade. I Blekinge är till exempel ''Kunskapsnätverket'' en del av en mer övergripande [[Triple-helix|trippelhelixorganisation]].<ref>{{Webbref|url=http://www.netport.se/projekt/kunskapsnatverket/|titel=Kunskapsnätverket|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Netport Science Park, Karlshamn|sid=}}</ref> | ||
Begreppet [[kunskapsnätverk]] är också en vanligt förekommande benämning på samarbetsorganisationer inom vårdsektorn där olika aktörer möts för att motverka sektorisering och på så sätt öka kvaliteten i verksamheten. | Begreppet [[kunskapsnätverk]] är också en vanligt förekommande benämning på samarbetsorganisationer inom vårdsektorn där olika aktörer möts för att motverka sektorisering och på så sätt öka kvaliteten i verksamheten. |