Samsyn

Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner

Sida Diskussion

Civilsamhälle (visa wikitext)

Versionen från 19 februari 2019 kl. 11.49

512 byte lades till ,  19 februari 2019
flyttat stycken, tagit bort och lagt till text
(Strukit två exempel, lagt till text på ett tredje)
(flyttat stycken, tagit bort och lagt till text)
Rad 9: Rad 9:


Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet.  
Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet.  


Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref>  
På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>:
 
- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver.


Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.  
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.  


På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>:
I den så kallade Maktutredningen hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.


- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver.  
I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.  


Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.  
Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.  


==Engelsk motsvarighet==
==Engelsk motsvarighet==
Hämtad från ”https://samsynwiki.se/wiki/Special:Mobil_diff/3724”