335
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Outreach: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpningar
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Huvudfokus för outreach är alltså uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,<ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.<ref>{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> Det kan också handla om att skapa arenor där akademi, offentliga aktörer och näringsliv kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}</ref> Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> | Huvudfokus för outreach är alltså uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,<ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.<ref>{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> Det kan också handla om att skapa arenor där akademi, offentliga aktörer och näringsliv kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}</ref> Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> | ||
Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det uteslutande de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]]. | Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det uteslutande de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}</ref> | ||
På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] | På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.<ref>{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in | ||
Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}</ref> | Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}</ref> | ||