|
|
| Rad 2: |
Rad 2: |
|
| |
|
| ==Tillämpning== | | ==Tillämpning== |
| I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' görs en uppdelning i fyra olika samverkansmönster med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag:
| |
|
| |
| *Samverkan vid tekniköverföring
| |
| **<small>Utveckling och spridning av innovationer i samverkan</small>
| |
| **<small>Företagsetableringar</small>
| |
| *Forskningssamverkan
| |
| **<small>Samverkan i forskning</small>
| |
| **<small>Uppdrags- och aktionsforskning som inkluderar samverkan</small>
| |
| **<small>Delade faciliteter och forskningsinfrastruktur</small>
| |
| **<small>Perosnrörlighet</small>
| |
| **<small>Samverkan kring forskarutbildning</small>
| |
| *Utbildningssamverkan
| |
| **<small>Uppdragsutbildning och fortbildning</small>
| |
| **<small>Behovsanpassning av utbildning</small>
| |
| **<small>Prakrik och fallstudier i samverkan</small>
| |
| **<small>Samverkan i undervisning och handledning</small>
| |
| *Övrig utåtriktad samverkan
| |
| **<small>Nätverkande, arenautveckling och partnerskap</small>
| |
| **<small>Formellt deltagande i samhällsutveckling</small>
| |
| **<small>Deltagande i publika event och popularisering av forskning</small>
| |
| **<small>Konsultverksamhet</small>
| |
|
| |
| Effekten av samverkan inom vart och ett av dessa mönster delas sedan upp i ett antal typeffekter: lärandeefkter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref>
| |
|
| |
| I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) talas det istället om ovanstående kategorisering i termer av samverkansformer''.'' Begreppet samverkansmönster tillämpas här vid beskrivningen av samverkan inom olika vetenskapsområden.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) [[valorisation]].
| |
|
| |
| <br /> | | <br /> |
| ==Engelsk benämning== | | ==Engelsk benämning== |
su.se. Mer information: Huvudsidan.