Samhällsnytta: Skillnad mellan sidversioner

Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan det traditionella tillväxtmålet och hållbarhetsmålen och mellan de olika hållbarhetsmålen.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.