emailconfirmed
1 479
redigeringar
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
Rad 4: | Rad 4: | ||
Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. I högskolesammanhang används begreppet sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans lagstadgade uppdrag att interagera med samhället. | Med '''samverkan''' avses aktiviteter som genomförs av flera parter tillsammans, ofta för att uppnå ett gemensamt mål men ibland också i olika syften. I högskolesammanhang används begreppet sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans lagstadgade uppdrag att interagera med samhället. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
För att tydliggöra vad [[samverkansuppgiften]] kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i a) samverkan för demokratiutveckling | Samverkan ... | ||
För att tydliggöra vad [[samverkansuppgiften]] kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i: | |||
a) samverkan för demokratiutveckling | |||
b) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt | |||
c) samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref> | |||
Sedan 2014 delar man ofta in uppdraget i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>: | |||
*Forskningssamverkan | *Forskningssamverkan | ||
*Utbildningssamverkan | *Utbildningssamverkan | ||
*Tekniköverföring | *Tekniköverföring | ||
*Uppsökande verksamhet | *Uppsökande verksamhet/övrig utåtriktad verksamhet | ||
Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om [[Personrörlighet inom forskning|personrörlighet]], delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, [[praktik]] och [[uppdragsutbildning]]. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida [[Innovation|innovationer]] och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av [[Expertroll|konsultverksamhet]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]] samt [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning. | Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om [[Personrörlighet inom forskning|personrörlighet]], delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, [[praktik]] och [[uppdragsutbildning]]. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida [[Innovation|innovationer]] och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av [[Expertroll|konsultverksamhet]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]] samt [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning. | ||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== |