Samverkan: Skillnad mellan sidversioner

Samverkan (visa wikitext)

Versionen från 13 november 2019 kl. 15.00

47 togs bort , 13 november 2019

→‎Tillämpningar: förtydligat och kortat

Karin Grelz (SU)

emailconfirmed

1 479

redigeringar

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar, som naturvetenskap, teknologi och medicin (STEM ''- Sience, technology, engineering and mathematics'' - enligt vedertagen anglosaxisk klassifikation <ref>{{Bokref|efternamn=Hallinen|förnamn=Judith|titel=STEM Education Curriculum|url=https://www.britannica.com/topic/STEM-education|år=Nov 2019|utgivare=ENCYCLOPÆDIA BRITANNICA}}</ref>), betraktas samverkan framför allt som ett medel för att möta arbetsmarknadens behov, omsätta ny kunskap i en innovativ praktik och skapa incitament för ny forskning. Det är vanligen en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta, för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma. Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - ''Humanities, arts and social sciences''), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Benneworth, Paul; Jongbloed, Ben W.|rubrik=Who matters to universities? A stakeholder perspective on humanities, arts and social science valorisation|url=https://link.springer.com/article/10.1007/s10734-009-9265-2|år=2010|tidskrift=Higher Education 59: 567-588|utgivare=Springer}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Lokhorst, Laurent|rubrik=What drives valorisation in the Humanities, Arts and Social Sciences?|url=https://dspace.library.uu.nl/handle/1874/342406|år=2016|tidskrift=Master Thesis|utgivare=Utrecht University}}</ref> Uppdelningen är emellertid schematisk och de två processerna - eller kulturerna, som J.P. Snow benämnde dem 1959<ref>{{Bokref|efternamn=Snow|förnamn=C.P.|titel=The Two Cultures and the Scientific Revolution|url=https://archive.org/details/twocultures00snow|år=1959|utgivare=}}</ref> - förekommer inom alla vetenskapsområden.
-Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkan med akademin anses kunna bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Dessa förväntningar delade Högskoleverket 2004 upp i tre huvudgrupper:
+Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkansaktiviteter av olika slag kan bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Dessa förväntningar delade Högskoleverket 2004 upp i tre huvudgrupper:
 *samverkan för demokratiutveckling
@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 *samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>
-För att från lärosätenas sida bättre kunna kategorisera och värdera effekterna av samverkan inom universitetens [[Samsyn:SKÖN|kvalitessystem]] delas aktiviteterna in i olika [[samverkansformer]].<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, M.; Fors, V.; Willim, R.|förnamn=|titel=Samverkansformer|år=2018|utgivare=Studentlitteratur}}</ref> Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både interdisciplinärt och transdisciplinärt - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}</ref> För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan om utbildning och forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref>
+För att från lärosätenas sida bättre kunna kategorisera och värdera effekterna av samverkan delas aktiviteterna in i olika [[samverkansformer]].<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, M.; Fors, V.; Willim, R.|förnamn=|titel=Samverkansformer|år=2018|utgivare=Studentlitteratur}}</ref> Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både interdisciplinärt och transdisciplinärt - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}</ref> För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan om utbildning och forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref>
 ==Engelsk motsvarighet==
 ''Academic engagement; societal collaboration''.