Trippelhelix: Skillnad mellan sidversioner

korrigeringar enl stilguide och efter respons
(korrigeringar enl stilguide och efter respons)
Rad 1: Rad 1:
'''Trippelhelix''' används i Sverige som beteckning för en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.  
'''Trippelhelix''' betecknar en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.  


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
'''Helix''' (sv. ''spiral'') är ett begrepp som med olika förled (trippel-, kvadrupel- och så vidare) används för att beteckna regionala innovations- och tillväxtfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast sektoriellt specialiserade och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref>
'''Helix''' (sv. ''spiral'') är ett begrepp som med olika förled (trippel-, [[Kvadrupelhelix|kvadrupel]]-) används för att beteckna regionala innovations- och tillväxtfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast specialiserade specialiserade på en sektor och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref>


Begreppet etablerades av sociologen Henry Etzkowitz. Det är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrerar samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av [[nätverk]]. Ur ett näringslivsperspektiv är en trippelhelixformation ett slags [[kluster]] eller agglomeration, medan man inom akademi och offentlig sektor gärna använder helixbegreppet för att markera att det finns en uttalad en regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom denna form av samverkan.
Begreppet etablerades av sociologen Henry Etzkowitz. Det är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrerar samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av samarbeten. Ur ett näringslivsperspektiv är en trippelhelixformation ett slags [[kluster]] eller agglomeration, medan man inom akademi och offentlig sektor gärna använder helixbegreppet för att markera att det finns en uttalad en regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom denna form av samverkan.


Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och normativt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (idéburen sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Tidskriftsref|författare=Loet Leydesdorff|rubrik=The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an  
Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och normativt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (idéburen sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Tidskriftsref|författare=Loet Leydesdorff|rubrik=The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an  
Rad 12: Rad 12:




Ett aktuellt exempel på trippelhelixsamarbete är samverkan mellan Karlstads universitet och Region Värmland inom Akademin för smart specialisering.<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering|titel=Akademin för smart specialisering|hämtdatum=2019-01-29|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}</ref> I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring [[utmaningsdriven forskning]].<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref>
Ett exempel på trippelhelixsamarbete är samverkan mellan Karlstads universitet, Region Värmland och det lokala näringslivet inom Akademin för smart specialisering.<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering|titel=Akademin för smart specialisering|hämtdatum=2019-01-29|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}</ref> I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring [[utmaningsdriven forskning]] där samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället är nödvändig för att få ett brett perspektiv när man ska lösa framtidens miljöproblem.<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> <ref>{{Bokref|efternamn=Rosenlund|förnamn=Joacim|titel=Environmental research collaboration: Cross-sector knowledge production in environmental science|år=2017|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>
==Engelsk översättning==
==Engelsk översättning==
''Triple helix''
''Triple helix''
emailconfirmed
1 479

redigeringar