emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpningar: en not till
(→Tillämpningar: en not till) |
|||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet. Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt | Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet. Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för [[samhällsutveckling]] med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=|författare=Mats Benner}}</ref> | ||
Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar, som naturvetenskap, teknologi och medicin (STEM ''- Sience, technology, engineering and mathematics'' - enligt vedertagen anglosaxisk klassifikation <ref>{{Bokref|efternamn=Hallinen|förnamn=Judith|titel=STEM Education Curriculum|url=https://www.britannica.com/topic/STEM-education|år=Nov 2019|utgivare=ENCYCLOPÆDIA BRITANNICA}}</ref>), betraktas samverkan framför allt som ett medel för att möta arbetsmarknadens behov, omsätta ny kunskap i en innovativ praktik och uppmuntra ny forskning. Det är vanligen en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta, för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma. Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - ''Humanities, arts and social sciences''), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Benneworth, Paul; Jongbloed, Ben W.|rubrik=Who matters to universities? A stakeholder perspective on humanities, arts and social science valorisation|url=https://link.springer.com/article/10.1007/s10734-009-9265-2|år=2010|tidskrift=Higher Education 59: 567-588|utgivare=Springer}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Lokhorst, Laurent|rubrik=What drives valorisation in the Humanities, Arts and Social Sciences?|url=https://dspace.library.uu.nl/handle/1874/342406|år=2016|tidskrift=Master Thesis|utgivare=Utrecht University}}</ref> Uppdelningen är emellertid schematisk och de två processerna - eller kulturerna, som J.P. Snow benämnde dem 1959<ref>{{Bokref|efternamn=Snow|förnamn=C.P.|titel=The Two Cultures and the Scientific Revolution|url=https://archive.org/details/twocultures00snow|år=1959|utgivare=}}</ref> - förekommer inom alla vetenskapsområden. | Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar, som naturvetenskap, teknologi och medicin (STEM ''- Sience, technology, engineering and mathematics'' - enligt vedertagen anglosaxisk klassifikation <ref>{{Bokref|efternamn=Hallinen|förnamn=Judith|titel=STEM Education Curriculum|url=https://www.britannica.com/topic/STEM-education|år=Nov 2019|utgivare=ENCYCLOPÆDIA BRITANNICA}}</ref>), betraktas samverkan framför allt som ett medel för att möta arbetsmarknadens behov, omsätta ny kunskap i en innovativ praktik och uppmuntra ny forskning. Det är vanligen en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta, för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma. Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - ''Humanities, arts and social sciences''), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Benneworth, Paul; Jongbloed, Ben W.|rubrik=Who matters to universities? A stakeholder perspective on humanities, arts and social science valorisation|url=https://link.springer.com/article/10.1007/s10734-009-9265-2|år=2010|tidskrift=Higher Education 59: 567-588|utgivare=Springer}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Lokhorst, Laurent|rubrik=What drives valorisation in the Humanities, Arts and Social Sciences?|url=https://dspace.library.uu.nl/handle/1874/342406|år=2016|tidskrift=Master Thesis|utgivare=Utrecht University}}</ref> Uppdelningen är emellertid schematisk och de två processerna - eller kulturerna, som J.P. Snow benämnde dem 1959<ref>{{Bokref|efternamn=Snow|förnamn=C.P.|titel=The Two Cultures and the Scientific Revolution|url=https://archive.org/details/twocultures00snow|år=1959|utgivare=}}</ref> - förekommer inom alla vetenskapsområden. | ||