emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpningar
(→Tillämpningar: tagit bort STEM och HASS) |
|||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel=”Universitetens relevans för samhället: en historisk genomgång”, i Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för [[samhällsutveckling]] med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=|författare=Mats Benner}}</ref> | Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel=”Universitetens relevans för samhället: en historisk genomgång”, i Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för [[samhällsutveckling]] med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=|författare=Mats Benner}}</ref> | ||
Man kan också uttrycka det som att det finns två vetenskaper, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel=Essays on the Philosophy of Artistic Creativity|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom inom de human- och naturvetenskapliga områdena, båda bidrar på olika sätt till kunskapsutveckling och värdeskapande. och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Medan den upptäckande vetenskapen genom samverkan kan omsätta ny kunskap i innovativ praktik | Man kan också uttrycka det som att det finns två vetenskaper, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel=Essays on the Philosophy of Artistic Creativity|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom inom de human- och naturvetenskapliga områdena, båda bidrar på olika sätt till kunskapsutveckling och värdeskapande. och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Medan den upptäckande vetenskapen genom samverkan kan omsätta ny kunskap i innovativ praktik för att skapa ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, bidrar den förklarande vetenskapen genom samverkan till att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. | ||
Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Med utgångspunkt i målet för de olika samverkansaktiviteterna delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper: | Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Med utgångspunkt i målet för de olika samverkansaktiviteterna delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper: | ||