Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner

Rad 2: Rad 2:


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.|förnamn=|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7|år=2015|utgivare=UKÄ}}</ref>
Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.|förnamn=|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7|år=2015|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref>


Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>
Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>
emailconfirmed
1 479

redigeringar