emailconfirmed
639
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Tillgängliggöra: Skillnad mellan sidversioner
Liten rev efter diskussion 17/4-20
m (added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat) |
(Liten rev efter diskussion 17/4-20) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig. | I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter och åtgärder inom universitet eller i samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref> | Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref> | ||
I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska. | I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet ([[Nyttiggörande|nyttiggöra]] forskningsresultaten). Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska. | ||
Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref> | Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref> | ||