emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Matchning: Skillnad mellan sidversioner
referens
(styckeindelning + referenser) |
(referens) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'' | Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
==Åtgärder== | ==Åtgärder== | ||
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. | Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. | ||
Under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns särskild anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information. Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är emellertid liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut och att riktad finansiering kan påverka studenter att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref> | Under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns särskild anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information. Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är emellertid liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut och att riktad finansiering kan påverka studenter att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref> | ||
== Referenser == | ==Referenser== | ||
[[Kategori:Merut]] | [[Kategori:Merut]] | ||
<references /> | |||