Matchning: Skillnad mellan sidversioner

Matchning (visa wikitext)

Versionen från 26 maj 2020 kl. 11.38

63 byte lades till , 26 maj 2020

→‎Åtgärder: redigering

Karin Grelz (SU)

emailconfirmed

1 479

redigeringar

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.
-Under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns särskild anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information. Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är emellertid liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut och att riktad finansiering kan påverka studenter att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>
+Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns emellertid all anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>
 ==Referenser==
 [[Kategori:Merut]]
 <references />