|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Relevans
Ordet relevans används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.[1] Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av kvalitet (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet, utan kopplat till en värdering av vad som är den högre utbildningens och forskningens grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiftar både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.
Tillämpningar
Utbildning
Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:
1) Personlig utveckling (personal development)
2) Anställningsbarhet/hållbar anställning (sustainable employment)
3) Aktivt medborgarskap (active citizenship)[2][3]
I de flesta europeiska länder är anställningsbarhet det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.
Forskning
"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)[4]
Politisk styrning
De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:
- Reglering
- Finansiering
- Organisation
- Information
De flesta åtgärder är kopplade till anställningsbarhet; i vissa länder förekommer över huvud taget inga åtgärder för att främja utbildning för aktivt medborgarskap.
Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och två av kriterierna (personlig utveckling och aktivt medborgarskap) är svåra att hitta indikatorer för och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som ändå har gjorts visar att:
a) Arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut.
b) Riktad finansiering kan motivera kvinnliga studenter att välja naturvetenskapliga utbildningar.
c) Att erbjuda arbetslösa möjlighet till universitetsstudier på deltid har en positiv effekt på deras anställningsbarhet.
d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.[2]
Referenser
- ↑ Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21. Svenska Akademien. 1957
- ↑ 2,0 2,1 Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report. Publications Office of the European Union. 2018
- ↑ Godonoga, Ana. ”Enhancing relevance in higher education”. State of Higher Education 2015-16. OECD Higher Education Programme
- ↑ Gemensamt ramverkför lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning. SUHF. 2019. https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf