Öppen vetenskap är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

Tillämpning

Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Ämnet har fått starkt ökad under de senaste decennierna, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.[1][2]

Det finns dock stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".[3]

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.[4] Tillgången till öppen data anses även öka EU:s förmåga att främja EU:s vetenskapliga och samhälleliga utveckling.

I Regeringens forskningsproposition från 2017, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, lyfts frågan om öppen vetenskap:

"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."[5]

Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:

"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."[5]

Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.[6] Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.[7]

Motsvarighet i engelskan

Open science, open research

Referenser

  1. Albagli, S. et al (2018), Open science, open issues, Rio de Janeiro
  2. Jönsson, Peter (2017). Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar. mah.se. https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/ 
  3. Engelska Wikipedia, sökord "open research", hämtat 2018-10-18
  4. European Commission (2016), Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe, Bryssel
  5. 5,0 5,1 Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, 2017, s 106-108.
  6. Stafström, S och Herdenberg, G ”Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd”, Dagens Nyheter 2016-09-22
  7. ec.europa.eu, "Open access", hämtat 2018-10-24