Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Avnämare: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (added Category:Begrepp using HotCat)
m (added Category:SKÖN using HotCat)
 
(24 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Tillämpningar
En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som redan är helt eller delvis färdigutvecklat.


Engelsk motsvarighet
==Tillämpningar==
I universitets- och högskolesammanhang används ordet avnämare för de som kan ta emot antingen utbildnings- eller forskningsresultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter (och därmed drar nytta av högskoleutbildningen). En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). Den grundläggande definitionen för en avnämare är alltså att den tar emot, en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=Avnämare}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1|titel=Svenska akademins ordböcker|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Svenska Akademien|sid=Avnämare}}</ref>


I  Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men [[intressent]] förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> '''[[Intressent]]''' är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar. (Se en lite längre beskrivning av skillnaden på de närliggande orden under [[Intressent|'''intressent''']].)
I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref> 
==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder,'' det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är ''potential employer'' men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.
==Externa länkar==
[https://www.tidningencurie.se/gastbloggar/linussalo/svenska-behovs-i-kunskapspolitiken/?utm_source=Paloma&utm_medium=Newsletter&utm_campaign=Vad+h%c3%a4nde+i+akademin+efter+metoo%3 Leve ordet avnämare!] Ett blogginlägg av Linus Salö, i Curie
==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
<references />

Nuvarande version från 28 maj 2020 kl. 12.44

En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som redan är helt eller delvis färdigutvecklat.

Tillämpningar

I universitets- och högskolesammanhang används ordet avnämare för de som kan ta emot antingen utbildnings- eller forskningsresultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter (och därmed drar nytta av högskoleutbildningen). En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). Den grundläggande definitionen för en avnämare är alltså att den tar emot, en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.[1] [2]

I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men intressent förekommer flitigt.[3] Intressent är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både påverka och påverkas av verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett anpassat budskap eller satsning riktar sig till, som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar. (Se en lite längre beskrivning av skillnaden på de närliggande orden under intressent.)

I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda intressent mer svepande.[4]

Engelsk motsvarighet

Den engelska motsvarigheten är stakeholder, det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är potential employer men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.

Externa länkar

Leve ordet avnämare! Ett blogginlägg av Linus Salö, i Curie

Referenser

  1. ”Nationalencyklopedin”. NE Nationalencyklopedin AB. sid. Avnämare. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare. Läst 30 januari 2019. 
  2. ”Svenska akademins ordböcker”. Svenska Akademien. sid. Avnämare. https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1. Läst 30 januari 2019. 
  3. Styr- och resursutredningens betänkande En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)
  4. Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft