|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Case: Skillnad mellan sidversioner
m (removed Category:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4) using HotCat) |
(skrivit ny text och lagt in referenser) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Ett case är ett realistiskt problem som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola. | Ett praktikfall, ett så kallat case, är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
Ett praktikvall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik<ref name=":0">Wikipedia - [https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik uppslagsord Casemetodik]. Wikimedia. Läst 16 april 2019.</ref>. Den gemensamma nämnaren för båda undervisningsformerna är just själva praktikfallet är utformat med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna förbereds för<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.med.lu.se/intramed/forska_utbilda/stoed_till_utbildning/pedagogisk_utveckling_utbildning_medcul/aktivt_laerande/case|titel=Casemetodik (The Harvard Case Method)|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Medicinska fakulteten, Lunds universitet|sid=}}</ref>, studenten ställs inför ett konkreta situationer som ska lösas<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Uppsala Centre for Sustainable Development|titel=Undervisning och lärande med case: en guide för läraren|url=http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf|hämtdatum=16 april 2019|år=2013|utgivare=Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD)|sid=}}</ref>. Inom samverkan kan därför samverkansparter tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten och därmed få ny kunskap om hur ett problem eller en frågeställning kan lösas eller besvaras. | |||
Skillnaderna mellan de två undervisningsformerna är dels omfattningen av det praktikfall som behandlas, dels om den eller de som ställs inför ett fall beskrivs eller inte beskrivs i underlaget till praktikfallet, det vill säga är en utomstående aktör eller en aktör som ingår i det specifika fallet. | |||
Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på i fallet beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats. | |||
Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter. Ett praktikfall är inom casemetodik kan var korta och långa, omfatta mindre eller större mängd material samt pågå under kortare eller längre tid. Denna typ av pratikfall ska engagera och bygga på att studenten ställs inför komplexa problem, där de ska analysera, diskutera och argumentera för bättre eller sämre lösningsalternativ och ta professionella, kunskapsbaserade beslut<ref name=":1" /><ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/web/info/undervisa/pedagogisk-utveckling/pedagogiska-metoder/case|titel=Vad är Case-metodik?|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Uppsala universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Learning-Center/Pedagogiska-verktyg/Casemetodik.html|titel=Casemetodik|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>. | |||
Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref>, och används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela biblioteket upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/|titel=Sustainability Case Library|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)|sid=}}</ref>. | |||
==Motsvarighet i engelskan== | ==Motsvarighet i engelskan== | ||
Den engelska motsvarigheten är '''''case'''''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''. | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]] | [[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]] | ||
<references /> | <references /> | ||
Versionen från 16 april 2019 kl. 12.46
Ett praktikfall, ett så kallat case, är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.
Tillämpning
Ett praktikvall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik[1]. Den gemensamma nämnaren för båda undervisningsformerna är just själva praktikfallet är utformat med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna förbereds för[1][2], studenten ställs inför ett konkreta situationer som ska lösas[3]. Inom samverkan kan därför samverkansparter tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten och därmed få ny kunskap om hur ett problem eller en frågeställning kan lösas eller besvaras.
Skillnaderna mellan de två undervisningsformerna är dels omfattningen av det praktikfall som behandlas, dels om den eller de som ställs inför ett fall beskrivs eller inte beskrivs i underlaget till praktikfallet, det vill säga är en utomstående aktör eller en aktör som ingår i det specifika fallet.
Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på i fallet beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats.
Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter. Ett praktikfall är inom casemetodik kan var korta och långa, omfatta mindre eller större mängd material samt pågå under kortare eller längre tid. Denna typ av pratikfall ska engagera och bygga på att studenten ställs inför komplexa problem, där de ska analysera, diskutera och argumentera för bättre eller sämre lösningsalternativ och ta professionella, kunskapsbaserade beslut[2][4][5].
Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method[6], och används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela biblioteket upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)[7].
Motsvarighet i engelskan
Den engelska motsvarigheten är case. För fallundervisningen används case study method och för casemetodik case method.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Wikipedia - uppslagsord Casemetodik. Wikimedia. Läst 16 april 2019.
- ↑ 2,0 2,1 ”Casemetodik (The Harvard Case Method)”. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. https://www.med.lu.se/intramed/forska_utbilda/stoed_till_utbildning/pedagogisk_utveckling_utbildning_medcul/aktivt_laerande/case. Läst 16 april 2019.
- ↑ Undervisning och lärande med case: en guide för läraren. Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD). 2013. http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf. Läst 16 april 2019
- ↑ ”Vad är Case-metodik?”. Uppsala universitet. https://mp.uu.se/web/info/undervisa/pedagogisk-utveckling/pedagogiska-metoder/case. Läst 16 april 2019.
- ↑ ”Casemetodik”. Högskolan i Gävle. https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Learning-Center/Pedagogiska-verktyg/Casemetodik.html. Läst 16 april 2019.
- ↑ ”The HBS Case Method”. The Harvard Business School. https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx. Läst 16 april 2019.
- ↑ ”Sustainability Case Library”. The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS). http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/. Läst 16 april 2019.