|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner
(Strukit två exempel, lagt till text på ett tredje) |
(flyttat stycken, tagit bort och lagt till text) |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. | Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. | ||
På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>: | |||
- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. | |||
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. | Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. | ||
I den så kallade Maktutredningen hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. | |||
- | I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'. | ||
Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. | |||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== | ||
Versionen från 19 februari 2019 kl. 11.49
Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar.
Tillämpningar
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.[1]
Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.[2] Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet.
På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten[3]:
- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt civilsamhälle och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver.
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.[4] Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.
I den så kallade Maktutredningen hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.
I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”[5] Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.
Språkrådet[6], liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.
Engelsk motsvarighet
Civil society
Referenser
- ↑ https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället
- ↑ ”Svenska kyrkans forskningsenhet”. https://www.svenskakyrkan.se/forskning. Läst 25 oktober 2018.
- ↑ ”Europeiska kommissionen”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Civilsamhället - Några forskningsfrågor”. Riksbankens Jubileumsfond. https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Civilsamhället - Några forskningsfrågor”. Riksbankens Jubileumsfond. https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf. Läst 21 september 2018.
- ↑ ”Aktuellt ord: Civilsamhälle”. Institutet för språk och folkminnen. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html. Läst 23 september 2018.