Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner

Ingen förändring i storlek ,  28 augusti 2018
Rad 6: Rad 6:


== Tillämpningar ==
== Tillämpningar ==
''Civilsamhället'' är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets ''societas civilis'', ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Cicero|titel=Cicero|hämtdatum=2918-08-26}}</ref>.  
''Civilsamhället'' är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets ''societas civilis'', ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Cicero|titel=Cicero|hämtdatum=2018-08-26}}</ref>.  


Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som en diffus besvärjelse. Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden<ref>{{Bokref|efternamn=Amnå|förnamn=Erik (red.)|titel=Civilsamhället – Några forskningsfrågor, Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Södertälje 2005|hämtdatum=26 augusti|år=2018|sid=}}</ref>.   
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som en diffus besvärjelse. Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden<ref>{{Bokref|efternamn=Amnå|förnamn=Erik (red.)|titel=Civilsamhället – Några forskningsfrågor, Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Södertälje 2005|hämtdatum=26 augusti|år=2018|sid=}}</ref>.   
emailconfirmed
420

redigeringar