|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Civilsamhälle: Skillnad mellan sidversioner
m (added Category:Begrepp using HotCat) |
m (ett mellanslag för mycket) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Civilsamhället definieras som den del av samhället där människor hjälper varandra utan stöd av det offentliga sektorn, | Civilsamhället definieras som den del av samhället där människor hjälper varandra utan stöd av det offentliga sektorn, som staten eller kommuner. Exempel på aktörer inom det civila samhället är individer i samverkan och ideella rörelser såsom välgörenhetsorganisationer, kyrkliga organisationer, privata stiftelser och idrottsföreningar. | ||
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | ||
Versionen från 4 september 2018 kl. 14.32
Civilsamhället definieras som den del av samhället där människor hjälper varandra utan stöd av det offentliga sektorn, som staten eller kommuner. Exempel på aktörer inom det civila samhället är individer i samverkan och ideella rörelser såsom välgörenhetsorganisationer, kyrkliga organisationer, privata stiftelser och idrottsföreningar.
Tillämpningar
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros[1].
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som en diffus besvärjelse. Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden[2].
Erik Almå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning. (ref. ibid.)
På webbplatsen (ISCED) används begreppet civilsamhället till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument [3]
- Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett civilsamhälle och förstärka rättsstatsprincipen.
- Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och civilsamhälle.
- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt civilsamhälle och företagens samhällsansvar.
Referenser
- ↑ ”Cicero”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Cicero. Läst 26 augusti 2018.
- ↑ Amnå, Erik (red.) (2018). Civilsamhället – Några forskningsfrågor, Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Södertälje 2005
- ↑ ”ISCED”. https://ec.europa.eu/education/resources/international-standard-classification-education-fields_sv. Läst 26 augusti 2018.
Engelsk motsvarighet
Civil society