Co-oputbildning: Skillnad mellan sidversioner

korrigerat text lagt till referenser
Ingen redigeringssammanfattning
(korrigerat text lagt till referenser)
Rad 1: Rad 1:
== Definition ==
==Definition==
Co-op utbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder.  
Co-op utbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder.  


== Tillämpning ==
==Tillämpning==
Co-op utbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-op utbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Antalet arbetsperioder varierar mellan olika program, men oftast är det 3-4 stycken under utbildningstiden.  Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar också mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-op utbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar.   
Co-op utbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-op utbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Antalet arbetsperioder varierar mellan olika program, men oftast är det 3-4 stycken under utbildningstiden.  Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar också mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-op utbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar.   


=== Exempel på upplägg ===
===Exempel på upplägg===
Idag finns Co-op utbildning vid tre lärosäten i Sverige: Högskolan i Väst, Högskolan i Gävle och Umeå Universitet. Vid Högskolan i Väst finns sju program som bedrivs som Co-op utbildning <ref>{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/co-op/student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan Väst}}</ref> vid Högskolan i Gävle finns sex program <ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Co-op-sidor---Samverkanssidan/Co-op-for-studenter.html|titel=Co-op för studenter|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan i Gävle}}</ref> och vid Umeå Universitet finns fyra program som går att läsa som Co-op <ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/student/mina-studier/co-op-for-dig-som-ar-student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Umeå Universitet}}</ref>. Vid Högskolan i Väst och Umeå Universitet varierar antalet arbetsperioder mellan de olika programmen därmed också längden på utbildningarna. När arbetsperioderna infaller kan också variera mellan olika program och/eller lärosäten. Vid Umeå Universitet infaller arbetsperioderna under sommaren vilket innebär att längden på utbildningen blir densamma som för de studenter som läser samma program utan Co-op.   
Idag finns Co-op utbildning vid tre lärosäten i Sverige: Högskolan i Väst<ref name=":0" />, Högskolan i Gävle<ref name=":1" /> och Umeå Universitet<ref name=":2">{{Webbref|url=https://www.umu.se/student/mina-studier/co-op-for-dig-som-ar-student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Umeå Universitet}}</ref>. Vid Högskolan i Väst finns sju program<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/co-op/student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan Väst}}</ref> vid Högskolan i Gävle sex program<ref name=":1">{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Co-op-sidor---Samverkanssidan/Co-op-for-studenter.html|titel=Co-op för studenter|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan i Gävle}}</ref> och vid Umeå Universitet fyra program<ref name=":2" /> som går att läsa som Co-op utbildning. Vid Högskolan i Väst och Umeå Universitet varierar antalet arbetsperioder mellan de olika programmen och därmed också längden på utbildningarna. När arbetsperioderna infaller varierar också mellan olika utbildningsprogram och/eller lärosäten. Vid Umeå Universitet är arbetsperioderna förlagda till sommaren, vilket innebär att utbildningens längd är densamma som för de studenter som läser samma program men utan Co-op. Vid Högskolan i Gävle har man valt att standardisera upplägget på Co-op så att det ser lika ut för alla program (bild 1). Det betyder också att samtliga Co-op utbildningar är ett års längre studier för studenter som läser en co-op utbildning än en som inte gör det.   


Vid Högskolan i Gävle har man valt att standardisera upplägget på Co-op att det ser lika ut för alla program. Det betyder också att samtliga program som Co-op innebär ett års längre studier för studenterna:   
Co-op utbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Från lärosätets sida finns krav på att det ska finnas en handledare vid företaget som lärosätet har kontakt med. 


De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska göra på företaget. Därefter gör de en platsannons till en tjänst som intresserade studenter får söka. Efter ett urval väljer sedan företaget själv vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder en lön. Fördelen för näringslivet att ta emot en Co-op student är att de får goda möjligheter att trygga sitt framtida kompetensbehov. De kan också skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in kunskap i företaget samtidigt som den tar med sig kunskap från arbetslivet in till akademin och utbildningen. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten godkänns av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet.   
De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.   


Co-op utbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Kravet är dock att det ska finnas en utsedd handledare på företaget som lärosätet har kontakt med. Lärosätet kan heller aldrig garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.     
Lärosätena har ofta en [[Co-op koordinator]] som sköter samverkan mellan de olika parterna och som är länken mellan student och företag. Co-op koordinatorn arbetar både med att få företag intresserade av att ta emot en student samt med att hålla kontakten med och sköta uppföljning med företaget. Koordinatorn är också studenternas kontakt med lärosätet under arbetsperioderna.     


Lärosätena har ofta en [[Co-op koordinator]] som sköter samverkan mellan de olika parterna och som är länken mellan student och företag. Co-op koordinatorn arbetar både med att få företag intresserade av att ta emot en student, och att därefter hålla kontakten och sköta uppföljning med företaget. Samtidigt är också koordinatorn studenternas kontakt under arbetsperioderna.      
Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt:  <blockquote>”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”<ref>{{Bokref|efternamn=Theliander|förnamn=Jan|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Studentlitteratur|sid=36}}</ref></blockquote>I både USA och Kanada har Co-op utbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.<ref>{{Webbref|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education|titel=About co-operative-education|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=University of Waterloo}}</ref>


Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt:
===Historik===
USA brukar betraktas som det land där Co-op utbildningar arrangerades först. Enligt Olof Blomqvist<ref name=":3" /> introducerades modellen "för första gången 1906 vid University of Cincinnati. Utbildningsformen togs fram av Dr Herman Schneider i syfte att skapa vad han beskrev som 'ett unikt arbetsbaserat program för lärande'. Dr Schneiders primära mål med Co-op var att skapa en annan syn lärande än den då traditionella."<ref name=":3">{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=36|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref>


”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.” <ref>{{Bokref|efternamn=Theliander|förnamn=Jan|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Studentlitteratur|sid=36}}</ref>
I Sverige introducerades Co-op utbildningen för första gången vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (nuvarande Högskolan i Väst) bildades år 1990. Innan dess hade det dock arrangerats högskolekurser i regionen, bland annat av Chalmers Tekniska Högskola. Många utbildningar hade karaktären av fort- och vidareutbildning vilket innebar att en omfattande samverkan hade utvecklats mellan regionens företag och näringsliv. Den tradition av samverkan som redan hade vuxit fram i regionen spelade en avgörande roll i diskussionerna kring etablerandet av den nya Högskolan. Det gällde såväl utbildningsinriktningar som utbildningsformer.<ref>{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=37f|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref> 
 
I både USA och Kanada har Co-op utbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har t ex det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter. <ref>{{Webbref|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education|titel=About co-operative-education|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=University of Waterloo}}</ref>
 
=== Historik ===
USA brukar betraktas som det land där Co-op började. Modellen introducerades för första gången 1906 vid University of Cincinnati. Utbildningsformen togs fram av Dr Herman Schneider i syfte att skapa vad han beskrev som ”ett unikt arbetsbaserat program för lärande” Dr Schneiders primära mål med Co-op var att skapa en annan syn på lärande än den då traditionella. <ref>{{Bokref|efternamn=Theliander|förnamn=Jan|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Studentlitteratur|sid=36}}</ref>
 
I Sverige introducerades Co-op utbildningen för första gången när Högskolan i Väst (Högskolan i Trollhättan/Uddevalla) bildades 1990. Långt innan högskolan bildades hade det dock förekommit högskolekurser i regionen, t ex genom decentraliserade kurser från Chalmers Tekniska Högskola. Många utbildningar hade karaktären av fort- och vidareutbildning vilket innebar att en omfattande samverkan hade utvecklats mellan regionens företag och näringsliv. Den tradition av samverkan som redan hade vuxit fram i regionen spelade en avgörande roll i diskussionerna kring etablerandet av den nya högskolan. Det gällde såväl utbildningsinriktningar som utbildningsformer.
 
De utbildningar som från början planerades till den nya högskolan var koncentrerade till områdena teknik, ekonomi, data. Diskussioner internt och externt fördes om såväl upplägg som innehåll. Målet var att skapa en annorlunda programform som på ett bättre sätt än de etablerade utbildningarna skulle förbereda studenterna på det arbetsliv som väntade.  Programformen skulle också skapa förutsättningar för att tillämpa ett annat lärande än det traditionella. Ett lärande där teoretiska studier på ett tydligare sätt kopplas till erfarenhetslärande i praktisk verksamhet. Diskussionerna ledde fram till ett ställningstagande, där den varvade utbildningsformen co-op skulle prövas på något av de berörda programmen. Förutsättningarna att lyckas bedömdes som goda med tanke på den samverkanskultur som etablerats med regionens näringsliv. 
 
I slutet av 80-talet gjordes företrädare från utbildningsplaneringen samt näringslivet i regionen studieresor till USA och Kanada för att lära sig mer om Co-op och för att få ett bättre kunskapsunderlag för att introducera modellen i den svenska högskolan. Med i förberedelsearbetet fanns även fyra företag; Saab, Volvo Flygmotor, Telia och Volvo Uddevallaverken. Samtliga av dessa företag var villiga att samverka vid en introduktion av Co-op, och att inrätta Co-op platser för studenterna på sina företag. Utan det uttalade stödet från dessa företag hade kanske inte en etablering varit möjlig.


Introduktionen av Co-op skedde således utifrån ett starkt konsensus mellan utbildningssidan och näringslivet. Men, det fanns också ett intresse från staten att få modellen prövad.
Introduktionen av Co-op skedde således utifrån ett starkt konsensus mellan utbildningssidan och näringslivet. Men, det fanns också ett intresse från staten att få modellen prövad.
Rad 35: Rad 25:
Högskolan i Väst är än idag den högskola i Sverige som har flest utbildningsprogram med Co-op, och Co-op utbildning är en av modellerna som ingår i [[Arbetsintegrerat lärande]] (AIL) Sedan 2002 har Högskolan Väst ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.
Högskolan i Väst är än idag den högskola i Sverige som har flest utbildningsprogram med Co-op, och Co-op utbildning är en av modellerna som ingår i [[Arbetsintegrerat lärande]] (AIL) Sedan 2002 har Högskolan Väst ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.


== Engelsk översättning ==
==Engelsk översättning==
Cooperative Education
Cooperative Education


== Referenser ==
==Referenser==
<references />
<references />
[[Kategori:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4)]]
emailconfirmed
360

redigeringar