emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner
Dimensionering av utbildning (visa wikitext)
Versionen från 26 februari 2020 kl. 17.56
, 26 februari 2020→Tillämpningar
| Rad 12: | Rad 12: | ||
Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd, och alltså ingen utbildning. I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste försvara sina egna behov. Inom många huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad. Dimensioneringen går därför först och främst ut på att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter, oavsett arbetsmarknadens signaler. | Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd, och alltså ingen utbildning. I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste försvara sina egna behov. Inom många huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad. Dimensioneringen går därför först och främst ut på att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter, oavsett arbetsmarknadens signaler. | ||
När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att branschen, representerade av Teknikföretagen, engagerar sig i programråd, branschråd och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref> | När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att branschen, representerade av Teknikföretagen, engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref> | ||
Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=5: 2011 Årgång 77|tidskrift=Advokaten|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika | Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=5: 2011 Årgång 77|tidskrift=Advokaten|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav på att inkludera avnämarna för att samverka om utbildningens innehåll. | ||
Studenterna är | Studenterna är en svårfångad intressentgrupp med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser bl.a. Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning, och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||