Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
(lagt till källa)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 10: Rad 10:
Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.
Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.


Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad. Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs.68 Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.}}</ref>
Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs.68 Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.


När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att branschen, representerade av Teknikföretagen, engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>
När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att branschen, representerade av Teknikföretagen, engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>
emailconfirmed
1 479

redigeringar