Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner

(beskrivning av beslutsprocessen)
Rad 30: Rad 30:
Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>
Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>


== Beslutsprocessen ==
==Beslutsprocessen==
'''A. Utbildningsdepartementet''' fastställer årligen ett ''takbelopp'' för varje lärosätes totala ''utbildningsuppdrag'' och fastställer ersättningen per ämnesområde.
'''A. Utbildningsdepartementet''' fastställer årligen ett ''takbelopp'' för varje lärosätes totala ''utbildningsuppdrag'' och ersättningen per ämnesområde.


På denna nivå fattas beslut om :
På denna nivå fattas beslut om :


* '''''fördelning''''' av platser per lärosäte  
*'''''fördelning''''' av platser per lärosäte
* antal platser att fördela per ''ämnesområde'' (naturvetenskap, medicin, humaniora, samhällskunskap etc.),
*antal platser att fördela per ''ämnesområde'' (naturvetenskap, medicin, humaniora, samhällskunskap etc.),
* ersättning per student/utbildningsprestation och ämnesområde (departementets "prislapp").
*ersättning per student/utbildningsprestation och ämnesområde (departementets "prislapp").


'''B. Lärosätet''' (rektor; universitetsstyrelsen) åtar sig att utbilda ett visst antal studenter inom respektive ämnesområde. Åtagandet får inte överskrida det av departementet fastställda ''takbeloppet'' för respektive lärosäte. När året har gått summeras och återrapporteras studentprestationerna. Det går inte att öka utbildningsuppdraget genom att utbilda ''fler'' studenter. Det görs i så fall på lärosätets egen bekostnad. Utbildar man ''färre'' studenter än man tagit sig blir lärosätet återbetalningsskyldigt.
'''B. Lärosätet''' (rektor; universitetsstyrelsen) åtar sig att utbilda ett visst antal studenter inom respektive ämnesområde. Åtagandet får inte överskrida det av departementet fastställda ''takbeloppet'' för respektive lärosäte. När året har gått summeras och återrapporteras studentprestationerna. Det går inte att öka utbildningsuppdraget genom att utbilda ''fler'' studenter. Det görs i så fall på lärosätets egen bekostnad. Utbildar man ''färre'' studenter än man tagit sig blir lärosätet återbetalningsskyldigt.
Rad 43: Rad 43:
På denna nivå fattas beslut om:
På denna nivå fattas beslut om:


* antal platser att '''''äska''''' om per ämnesområde,
*antal platser att '''''äska''''' om per ämnesområde,
* utbildningarnas förläggning (om lärosätet har flera campus),
*utbildningarnas förläggning (om lärosätet har flera campus),
* ersättning per prestation och ''huvudområde'' (omfördelning av ersättningen per ämnesområde = lärosätets "prislapp").
*ersättning per prestation och ''huvudområde'' (omfördelning av ersättningen per ämnesområde = lärosätets "prislapp").


'''C. Området, fakulteten, temat, skolan etc.''' (dekanus; områdes-/fakultets-/tema-/skol- etc.-styrelsen/-råd)
'''C. Området, fakulteten, temat, skolan etc.''' (dekanus; områdes-/fakultets-/tema-/skol- etc.-styrelsen/-råd)
Rad 51: Rad 51:
På denna nivå fattas beslut om:
På denna nivå fattas beslut om:


* antal platser att '''''äska''''' om per institution alt. huvudområde (biologi, kemi, engelska, psykologi etc) inom ramen för det  fakultets- eller områdesövergripande budgetarbetet,
*antal platser att '''''äska''''' om per institution alt. huvudområde (biologi, kemi, engelska, psykologi etc) inom ramen för det  fakultets- eller områdesövergripande budgetarbetet,
* utbildningarnas förläggning (om området har flera campus)
*utbildningarnas förläggning (om området har flera campus)
* antal platser per profil/inriktning (kan också ske på institutionsnivå
*antal platser per profil/inriktning (kan också ske på institutionsnivå
* kursinnehåll (formellt godkännande av utbildningsplaner)
*kursinnehåll (formellt godkännande av utbildningsplaner)
* utbildningsplaner.
*utbildningsplaner.


'''D. Institutionen''' (prefekt; institutionsstyrelsen)
'''D. Institutionen''' (prefekt; institutionsstyrelsen)
Rad 61: Rad 61:
På denna nivå fattas beslut om:
På denna nivå fattas beslut om:


* antal platser att '''''äska''''' om per huvudområde inom ramen för det institutionsövergripande budgetarbetet,
*antal platser att '''''äska''''' om per huvudområde inom ramen för det institutionsövergripande budgetarbetet,
* utbildningarnas förläggning (om institutionen har flera campus),
*utbildningarnas förläggning (om institutionen har flera campus),
* utbildningsplaner.
*utbildningsplaner.


'''E. Huvudområde'''
'''E. Huvudområde'''
Rad 69: Rad 69:
På denna nivå fattas beslut om:
På denna nivå fattas beslut om:


* antal platser att '''''utlysa''''' per termin, nivå och inriktning
*antal platser att '''''utlysa''''' per termin, nivå och inriktning
* utbildningsform (campus-, distans etc)
*utbildningsform (campus-, distans etc)
* kursinnehåll, inklusive praktikmoment.
*kursinnehåll, inklusive praktikmoment.


På vissa lärosäten och inom vissa ämnesområden sammanfaller flera av nivåerna C-D- E. På nivå C förekommer också att man har både områden och fakulteter under dem (SU).För beslutsordningar - se de lokala regelverken.
På vissa lärosäten och inom vissa ämnesområden sammanfaller flera av nivåerna C-D- E. På nivå C förekommer också att man har både områden och fakulteter under dem (SU).För beslutsordningar - se de lokala regelverken.
Rad 77: Rad 77:
För lärosäten som är privata stiftelser kan också finansieringsmodellen vara en annan.
För lärosäten som är privata stiftelser kan också finansieringsmodellen vara en annan.


== Engelsk motsvarighet ==
==Engelsk motsvarighet==
''Educational planning''<ref>{{Bokref|efternamn=Caillods|förnamn=Françoise|titel="Educational planinng worldwide", International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences (Second Edition)|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780080970868920646|år=2015|utgivare=Elsevier|sid=261-265}}</ref><br />
''Educational planning''<ref>{{Bokref|efternamn=Caillods|förnamn=Françoise|titel="Educational planinng worldwide", International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences (Second Edition)|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780080970868920646|år=2015|utgivare=Elsevier|sid=261-265}}</ref><br />


== Externa länkar ==
==Externa länkar==
Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hel%C3%A5rsstudent_och_hel%C3%A5rsprestation Helårsstudent och helårsprestation]
Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hel%C3%A5rsstudent_och_hel%C3%A5rsprestation Helårsstudent och helårsprestation]


emailconfirmed
1 479

redigeringar