Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner

Rad 22: Rad 22:
Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs. Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.|url=https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e27c/1518435473663/RiR_2009_25.pdf}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.
Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs. Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.|url=https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e27c/1518435473663/RiR_2009_25.pdf}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.


När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och till exempel branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>
När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>


Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=2011|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.
Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=2011|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.
emailconfirmed
1 479

redigeringar