Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner

Rad 15: Rad 15:


4) ''innehållet'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4|år=2018|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>  
4) ''innehållet'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4|år=2018|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>  
Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de inblandade instanserna i dimensioneringsprocessen.


Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.  
Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.  
Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de inblandade instanserna i dimensioneringsprocessen.


Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs. Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.|url=https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e27c/1518435473663/RiR_2009_25.pdf}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.
Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs. Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.|url=https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e27c/1518435473663/RiR_2009_25.pdf}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.
emailconfirmed
1 479

redigeringar