Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Folkbildning: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (källa)
m (källa)
Rad 1: Rad 1:
Med folkbildning menas, en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk ordbok (SO)|hämtdatum=|år=2009|utgivare=Svenska Akademien|sid=}}</ref>.
Med folkbildning menas, en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk ordbok (SO)|hämtdatum=|år=2009|utgivare=Svenska Akademien|sid=}}</ref>. Det handlar om kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola.


[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
Rad 7: Rad 7:


== Tillämpningar ==
== Tillämpningar ==
Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet. Då startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsningsföreningarna, bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker. Den danske prästen Grundtvig spelade en viktig ideologisk roll för den nordiska folkbildningstraditionen, i och med att han startade den danska folkhögskolan.
Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004<ref>{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}</ref>
 
Den senaste stora förändringen i Sverige kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen "Allas kunskap - allas bildning" antogs av riksdagen 2014. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riskstaden för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."


I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.
I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.


/Fortsättning följer/
/


== Engelsk motsvarighet ==
== Engelsk motsvarighet ==
Rad 19: Rad 17:


== Referenser ==
== Referenser ==
<references />

Versionen från 21 september 2018 kl. 12.40

Med folkbildning menas, en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp [1]. Det handlar om kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola.

Tillämpningar

Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004[2]

I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och populärvetenskap kan ibland vara svår att dra.

/

Engelsk motsvarighet

xx

Referenser

  1. Svensk ordbok (SO). Svenska Akademien. 2009 
  2. ”Högskolan samverkar”. Högskoleverket. http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf. Läst 21 september 2018.